Äkta silver eller nysilver? Lär dig läsa stämplarna

01Avsnitt

Stämplarna fungerar som silvrets identitetsbricka

Svenskt silver har kontrollstämplats i hundratals år, och det är just den traditionen som gör det så tacksamt att läsa. Stämplarna sitter nästan alltid samlade på en diskret plats: på baksidan av ett fat, under foten på en kanna eller ljusstake, på insidan av en ring eller på baksidan av skaftet på bestick.

Du behöver ofta vrida och vända på föremålet och hålla det mot ljuset, för stämplarna är små och kan vara nästan utslitna efter ett långt liv av polering och handtvätt.

Tillsammans bildar de en liten berättelse. De talar om för dig om föremålet över huvud taget är silver, hur rent silvret är, var det tillverkades, ungefär vilket år och av vem.

När du lärt dig känna igen kombinationen behöver du sällan mer än en blick för att avgöra om något är värt att titta närmare på. Det enklaste är att börja med att leta efter den lilla kattfoten, eftersom den är den svenska garantistämpeln och sällan sitter ensam.

Var inte rädd för att stämplarna ser olika ut på olika föremål. Äldre saker kan ha fler och annorlunda märken än moderna, och importerat silver har helt andra stämplar.

Det viktiga är att du känner igen den svenska grunduppsättningen och förstår vad de fem vanligaste tecknen betyder.

• Kattfot: den svenska kontrollstämpeln, en garanti för äkta silver.
• Tre kronor: visar att föremålet är tillverkat i Sverige.
• Halt: oftast 830 eller 925, ibland med ett S för silver.
• Årsbeteckning: en bokstav som anger tillverkningsåret.
• Mästarstämpel: tillverkarens eller guldsmedens eget märke.

02Avsnitt

Kattfoten och de tre kronorna avslöjar svenskt ursprung

Kattfoten är den stämpel du först ska leta efter. Den är en officiell kontrollstämpel som funnits i den svenska ädelmetallkontrollen sedan sjuttonhundratalet och som garanterar att föremålet håller den halt som är angiven.

När du ser en tydlig kattfot vet du att du har att göra med riktigt silver och inte med försilvrad metall. Den lilla bilden föreställer just en stiliserad kattfot eller tass och är förvånansvärt lätt att känna igen när du väl sett den en gång.

Bredvid kattfoten sitter ofta tre kronor i en sköld. Den stämpeln betyder att föremålet är tillverkat i Sverige och är samma symbol du känner igen från andra svenska sammanhang.

Tre kronor ensamt gör inte ett föremål till silver, men i kombination med kattfot och en halt är det en stark signal om att du har äkta, svensktillverkat silver framför dig.

Hittar du bara en av stämplarna och inte de andra ska du inte dra för snabba slutsatser. Slitage, ingravering och tidigare reparationer kan ha suddat ut delar av märkningen.

Då är det halten och eventuella spår av en kattfot som väger tyngst, och i tveksamma fall är det bättre att låta någon med vana titta på föremålet än att gissa.

03Avsnitt

830 eller 925 talar om hur rent silvret är

Halten anger hur stor del av föremålet som är rent silver, räknat i tusendelar. 925, även kallat sterlingsilver, betyder att 92,5 procent är rent silver.

830, som är mycket vanligt i äldre svenskt silver och i många bestickserviser, betyder 83 procent. Resten av legeringen är oftast koppar, som tillsätts för att göra silvret hårdare och mer hållbart.

Rent silver är nämligen så mjukt att det knappast går att använda i föremål som ska tåla daglig hantering.

Du kan stöta på fler halter än de två vanligaste. 800 förekommer i en del äldre och importerat silver, och 935 syns ibland på finare arbeten.

Sällan ser du också ett tillagt S eller ordet silver utskrivet, vilket bara förstärker att det rör sig om äkta vara. Det avgörande är att en sifferhalt finns där över huvud taget, eftersom försilvrad metall aldrig stämplas med en silverhalt.

Halten påverkar värdet direkt. Ett föremål i 925 innehåller mer silver per gram än ett i 830, och därför är metallvärdet per gram högre.

Men halten är bara en av flera faktorer. Ett tungt och välbevarat föremål i 830 kan vara värt betydligt mer än ett lätt smycke i 925, helt enkelt för att det innehåller fler gram silver totalt.

04Avsnitt

Årsbeteckningen och mästarstämpeln berättar när och av vem

Den lilla bokstaven i stämpelraden är en årsbeteckning, och den går att översätta till ett bestämt tillverkningsår med hjälp av kända tabeller. Bokstaven används i ett system där varje bokstav motsvarar ett år och där en extra markering visar vilken omgång av alfabetet det handlar om.

För dig som arvinge betyder det att du faktiskt kan datera farmors kaffekanna eller en bestickservis ganska exakt, vilket både är roligt att veta och ibland viktigt för värdet.

Mästarstämpeln är tillverkarens eller guldsmedens eget märke, ofta initialer eller en liten symbol i en avgränsad form. Det är den här stämpeln som kan lyfta ett föremål från ren metallvärdering till något som samlare bryr sig om.

Vissa svenska verkstäder och guldsmeder har ett namn som gör att deras arbeten efterfrågas långt utöver vad silvervikten motiverar.

Du behöver inte memorera alla mästarstämplar. Det räcker att du noterar att de finns, fotograferar dem tydligt och låter någon med uppslagsverk eller vana avgöra om just den tillverkaren är intressant.

En skarp närbild av stämpelraden är ofta allt som behövs för att en värderare ska kunna säga om föremålet är vardagssilver eller något mer.

05Avsnitt

Så skiljer du äkta silver från nysilver

Det vanligaste och dyraste misstaget är att förväxla äkta silver med nysilver. Nysilver, som också kallas alpacka eller EPNS efter engelskans Electro Plated Nickel Silver, är en kopparlegering med ett tunt ytskikt av silver som lagts på genom förnickling och försilvring.

Det innehåller alltså inget eller mycket lite silver i själva godset och saknar ädelmetallvärde, oavsett hur tungt och fint föremålet ser ut.

Knepet är att gå tillbaka till stämplarna. Äkta silver har de svenska märkena: kattfot, tre kronor och en sifferhalt.

Nysilver är i stället ofta tydligt märkt med ordet nysilver, alpacka eller bokstäverna EPNS, och saknar helt kattfot och halt. Ser du EPNS kan du vara säker på att det är försilvrat och inte massivt silver.

Det finns några praktiska tecken att titta efter när stämplarna är otydliga. På försilvrade föremål syns ibland en kopparröd eller gulaktig ton i kanter och på upphöjda partier där silverskiktet slitits igenom efter års användning.

Äkta silver slits jämnt och får i stället en mjuk patina utan att en främmande metall tittar fram. Var ändå försiktig med att lita på utseendet ensamt, för ett välbevarat nysilver kan se förrädiskt likt massivt silver ut.

Är stämpeln sliten eller otydlig behöver du inte gissa. Skicka en närbild på stämpelraden till oss i vårt värderingsverktyg på /vardera, så hjälper vi dig att avgöra om det är äkta silver eller försilvrad metall.

06Avsnitt

Vikt gånger halt gånger dagskurs ger grundvärdet

Grundvärdet på äkta silver räknas ut som vikt gånger halt gånger dagskursen på silver. Dagskursen, ofta kallad spotpriset, ändras dag för dag på världsmarknaden, vilket gör att samma föremål kan vara värt något olika från en vecka till en annan.

För att räkna ut metallvärdet tar du föremålets vikt i gram, multiplicerar med halten som andel och multiplicerar sedan med priset per gram rent silver för dagen.

Tunga föremål har därför ett högre metallvärde än lätta. Fat, kannor, ljusstakar, skålar och kompletta bestickserviser väger ofta åtskilligt och samlar ihop ett rejält silvervärde.

Lätta smycken och små prydnadssaker innehåller mindre silver och väger därför lättare på metallvärdet, även om de kan ha andra kvaliteter.

En vanlig fälla är bestick. Knivar väger ofta mer än gafflar och skedar, men ett knivblad är normalt av stål och skaftet är ofta fyllt med en massa för att ge tyngd och balans.

Den fyllningen och stålbladet räknas av, så en kniv innehåller mindre silver än vikten antyder. Massiva delar som skedar och gafflar är därför mer rättvisande att väga in i silvervärdet.

Tänk också på att smältvärde och försäljningsvärde inte är samma sak. Det teoretiska metallvärdet är ett tak du sällan får ut krona för krona, eftersom hantering, smältning och marginal alltid tar en del.

Men det ger dig en realistisk utgångspunkt och ett sätt att se om ett bud ligger rimligt till.

07Avsnitt

Samlarvärdet kan lyfta silvret långt över metallvärdet

Utöver metallvärdet finns ett samlarvärde som ibland väger tyngre än silvret i sig. Silver från kända svenska tillverkare och eftertraktad design kan vara värt betydligt mer än bara silvervikten, särskilt om föremålet är helt, oskadat och kompletta serviser fortfarande hänger ihop.

Här är det mästarstämpeln, formgivningen och tidsandan som avgör snarare än antalet gram.

En komplett bestickservis i originalkartong är ett bra exempel. Tolv kuvert som hör ihop, med samma mönster och årgång och utan saknade delar, är ofta värda mer som helhet än om man delar upp servisen och säljer styckvis.

Samma sak gäller kaffe och teserviser där alla delar finns kvar. Saknas locket till sockerskålen eller en handske till kannan sjunker helhetsvärdet snabbt.

Skicket spelar stor roll. Bucklor, lödningar, ingraverade initialer som inte går att ta bort, och kraftigt slitage drar ner samlarvärdet även på fint silver.

Var samtidigt försiktig med ivrig polering inför en värdering. Hård polering med slipande medel kan ta bort en eftertraktad patina och till och med slita på stämplar och ytdekor, vilket gör mer skada än nytta.

Om du är osäker på om ett föremål bara är vardagssilver eller något som en samlare skulle betala extra för, är det bättre att fråga innan du säljer eller smälter ner. Det går inte att ångra en nedsmältning, och ovanligt silver som hamnar i smältdegeln är förlorat för gott.

08Avsnitt

Misstag som kostar arvingar både pengar och silver

Många dödsbon förlorar onödigt mycket på några återkommande misstag. Det vanligaste är att silver behandlas som skräp och slängs eller skänks bort i förbifarten under en tömning, helt enkelt för att ingen tittade på undersidan.

Ett oansenligt litet fat kan vara massivt silver, och en sliten ask längst in i en byrålåda kan dölja en komplett bestickservis.

Ett annat misstag är att sälja för snabbt till första bästa köpare utan att jämföra. Eftersom dagskursen rör sig och eftersom samlarvärdet är svårt att bedöma utan vana, är det lätt att acceptera ett bud som bara täcker en del av det verkliga värdet.

Att be om en värdering och gärna mer än ett bud kostar inget och ger en mycket bättre känsla för vad silvret faktiskt är värt.

Det tredje misstaget är att blanda ihop äkta silver och nysilver åt båda håll. Ibland kasseras äkta silver i tron att det bara är nysilver, ibland tas nysilver med stora förhoppningar till en uppköpare som inte kan betala något för det.

Båda situationerna går att undvika genom att läsa stämplarna eller fotografera dem och fråga.

Slutligen glöms silvret ibland bort i bouppteckningen. Värdefullt lösöre, dit silver hör, ska tas upp till sitt marknadsvärde, och det är klokt att dokumentera vad som finns innan saker delas upp mellan arvingar eller säljs.

Det minskar risken för osämja och gör fördelningen tydligare för alla inblandade.

Behöver du en samlad överblick över allt det praktiska kring ett dödsbo finns mycket samlat hos den offentliga tjänsten Efterlevandeguiden.

09Avsnitt

Utländska silverstämplar ser annorlunda ut än de svenska

Hittar du silver i dödsboet utan kattfot och tre kronor betyder det inte att föremålet är värdelöst. Mycket silver i svenska hem har köpts utomlands eller ärvts in från andra länder, och då gäller helt andra stämpelsystem.

Brittiskt silver bär ofta en gående lejonfigur som garanterar sterlingsilver, tillsammans med en stadsstämpel och en bokstav för tillverkningsåret. Den som ser ett lejon i profil håller alltså sannolikt i fullgott silver, även om symbolen inte säger någonting om svenskt ursprung.

Inom stora delar av Europa möter du i stället sifferstämplar som 800, 835 eller 900. Tysk och österrikisk tillverkning använde länge en halvmåne tillsammans med en krona, medan franskt silver känns igen på ett litet huvud i profil.

Ryska föremål kan ha siffran 84, vilket bygger på ett äldre viktmått och motsvarar ungefär 875 tusendelar rent silver. Siffrorna betyder olika saker beroende på var de slogs.

Det knepiga är att en del importerat silver helt saknar tydliga stämplar, och att äldre föremål kan ha stämplar som slitits bort genom åren av putsning. Då får du gå på vikten, klangen och en seriös bedömning hos någon som kan läsa internationella märken.

Att avfärda ett ostämplat föremål som oäkta är ett vanligt och dyrt felslut.

• Brittiskt lejon i profil = sterlingsilver, ungefär 925 tusendelar
• Sifferstämplar 800, 835 eller 900 är vanliga i Tyskland, Frankrike och Italien
• Rysk 84 motsvarar cirka 875 tusendelar
• Slitna eller saknade stämplar betyder inte automatiskt att silvret är oäkta

10Avsnitt

Nysilver och försilvrat har bara en tunn yta av värde

Många blir besvikna när ett tungt och pampigt föremål visar sig vara nysilver. Nysilver innehåller nämligen inget silver alls.

Det är en legering av koppar, nickel och zink som fått en silverliknande färg, och den användes flitigt till bestick, brickor och kannor just för att den var billigare än det äkta. Stämplar som EP, EPNS, Alpacka eller helt enkelt orden nysilver eller plated avslöjar materialet.

EPNS står för försilvrad nysilverlegering, alltså en oädel kärna med ett tunt lager riktigt silver ovanpå.

Det försilvrade lagret är ofta bara några tusendelar millimeter tjockt, och på slitna ställen kan du se den gulaktiga eller rödaktiga kopparkärnan skymta fram. Det är därför försilvrade föremål nästan aldrig har något metallvärde att tala om.

Mängden silver i ytskiktet är så liten att den inte väger upp arbetet med att skilja ut den. En grävare som väger föremålet och multiplicerar med dagskursen kommer alltså helt fel om kärnan är oädel.

Däremot kan ett välbevarat försilvrat föremål från en känd tillverkare ha ett samlarvärde som ligger långt över själva materialet. En komplett kaffeservis i fint skick, en signerad ljusstake eller ett föremål med tydlig formgivning kan vara attraktivt på begagnatmarknaden trots att silvret bara sitter på ytan.

Slänger du nysilvret slänger du alltså ibland pengar.

11Avsnitt

Rengör silvret varsamt så att du inte putsar bort värdet

Den mörka hinnan på silver, det som kallas patina, uppstår när silvret reagerar med svavel i luften. Frestelsen att putsa bort allt och få fram en spegelblank yta är stor, men den ivern kan faktiskt sänka värdet.

På äldre och samlade föremål är en mjuk, mörkare ton i fördjupningar och gravyrer ofta önskvärd. Den ger djup åt mönstret och berättar att föremålet har ålder.

Slipas allt bort kan ytan se ny och själlös ut, och fina detaljer i ciselering kan nötas ner för gott.

Använder du silverputs, gör det sparsamt och med en mjuk bomullstrasa, aldrig med slipande svampar eller tandkräm som river mikroskopiska repor i ytan. Gnid i lugna, raka rörelser snarare än i cirklar.

Efteråt sköljer du föremålet i ljummet vatten och torkar det noga, eftersom fukt och rester av putsmedel annars startar nya fläckar. Bestick som ska användas skölj alltid innan de möter mat.

För föremål du misstänker är värdefulla är det klokt att inte göra någonting alls innan en bedömning. En köpare eller värderare vill hellre se silvret i sitt naturliga skick och avgöra själv hur det ska behandlas.

Förgyllda partier, emalj och infattade stenar är extra känsliga, och där kan fel medel ge skador som inte går att rätta till.

12Avsnitt

När du tar in hjälp med silvret från dödsboet

Att gå igenom ett helt dödsbo är tungt nog utan att man också ska behöva lära sig läsa silverstämplar på egen hand. Många väljer därför att fotografera föremålen och deras stämplar och låta någon med vana göra en första bedömning på avstånd, innan något säljs eller slängs.

Det sparar tid och minskar risken att något värdefullt försvinner i ett soplass.

Hos oss på Dödsboresursen kan du skicka bilder på silvret och stämplarna och få en kostnadsfri värdering. Vi tittar på halt, vikt, tillverkare och skick, väger metallvärde mot eventuellt samlarvärde och lämnar ett bud om du vill sälja.

Vi hjälper till med uppköp av silver, bestick och silverföremål från dödsbon i hela Sverige, och du får svar inom ett dygn.

Det är samma team som följer ärendet hela vägen, från första bedömningen till hämtning, så att du slipper förklara situationen om och om igen. Vill du behålla en del av silvret med affektionsvärde och bara sälja resten går det utmärkt.

Det viktiga är att du fattar besluten på en trygg grund, med en realistisk bild av vad silvret är värt.