Tillträde till dödsbo: vilka delägare får gå in

01Avsnitt

Dödsbodelägarna förfogar över bostaden tillsammans

När en person avlider övergår allt hen ägde, från bostaden och bohaget till bankmedel och skulder, till ett dödsbo. Dödsboet är en egen juridisk person som lever fram till dess att arvet har skiftats och boet är upplöst.

Under hela den tiden är det dödsbodelägarna som gemensamt äger och förvaltar tillgångarna, och bostaden är en av de tillgångarna.

Det betyder att ingen enskild delägare står över de andra. Ett barn som bodde nära föräldern, en syster som har huvudnyckeln eller den som kände den avlidne bäst har inte mer rätt än övriga att fatta beslut om bohaget.

Förvaltningen ska ske enhälligt, vilket innebär att de åtgärder som rör bostaden och lösöret normalt kräver att alla delägare står bakom dem.

Vilka som är dödsbodelägare framgår först helt och hållet av bouppteckningen, men kretsen brukar vara känd direkt. Det handlar om efterlevande make eller maka, sambo i vissa fall, barn och andra arvingar enligt den legala arvsordningen, samt universella testamentstagare som fått hela eller en andel av kvarlåtenskapen genom testamente.

Så länge någon i den kretsen inte har gett sitt samtycke saknas det fulla mandatet att tömma boet.

02Avsnitt

Varför enskilda röjningsaktioner kan ställa till det

Det är mänskligt att vilja agera snabbt. Hyran på lägenheten löper, sorgen gör att man vill bli klar, och någon erbjuder sig att hjälpa till med att slänga.

Men om en person börjar bära ut möbler, tömma garderober eller skänka bort saker innan delägarna är överens kan det skapa både konflikt och praktiska problem.

Det första problemet är förtroendet. När bohaget redan är borttaget är det svårt för övriga delägare att se vad som funnits och vad det var värt.

Misstankar kan uppstå även när ingen menat något illa, och en bouppteckning som ska spegla boets verkliga tillgångar blir svårare att upprätta korrekt.

Det andra problemet är att värdefulla saker försvinner i röran. Smycken kan ligga i en byrålåda, kontanter i en bok, och äldre föremål kan vara värda långt mer än de ser ut.

Slänger eller skänker man innan en värdering hunnit göras kan en tillgång gå förlorad för gott, vilket både drabbar dödsboet och kan leda till tvist mellan delägarna.

03Avsnitt

Samtycke och fullmakt i praktiken

Eftersom alla delägare ska vara överens behöver man i praktiken ett tydligt samtycke innan boet hanteras. Det enklaste och vanligaste sättet är en dödsbofullmakt, där samtliga delägare skriftligen ger en eller flera personer rätt att företräda boet.

Med en sådan fullmakt kan den utsedda personen kontakta hyresvärden, beställa tömning, sälja lösöre och sköta praktiska kontakter utan att varje delägare måste vara med vid varje steg.

En fullmakt bör vara konkret. Den ska ange vem som ger fullmakt, vem som får företräda boet och vad fullmakten omfattar, exempelvis att avveckla bostaden, sälja bohag och teckna avtal med ett tömningsföretag.

Alla dödsbodelägare ska underteckna, och många väljer att låta underskrifterna bevittnas för att handlingen ska kännas trygg att visa upp för en hyresvärd, bostadsrättsförening eller bank.

Om en delägare bor långt bort eller utomlands går det utmärkt att skicka fullmakten för underskrift och få tillbaka den. Det viktiga är inte hastigheten utan att ingen lämnas utanför beslutet.

Saknas en enda underskrift saknas också det fulla mandatet, och då bör man vänta med själva tömningen.

• Namn och personuppgifter på samtliga dödsbodelägare som ger fullmakt.
• Namn på den eller de som får företräda dödsboet.
• Tydlig beskrivning av vad fullmakten omfattar, till exempel avveckling av bostad och försäljning av bohag.
• Datum, ort och underskrift av alla delägare, gärna bevittnade.

04Avsnitt

Den efterlevandes fortsatta tillträde till hemmet

En efterlevande make, maka eller registrerad partner som bott tillsammans med den avlidne har normalt fortsatt tillträde till sitt hem. Bostaden är ju även den efterlevandes, och ett dödsfall ger inte övriga arvingar rätt att komma och in och styra över det dagliga livet i bostaden.

Samma vardagsverklighet gäller ofta för en sambo som delade hemmet.

Men tillträde är inte detsamma som ensam bestämmanderätt över egendomen. När det gäller den avlidnes andel av bohaget, eller frågan om att sälja, skänka eller slänga, gäller fortfarande att delägarna ska vara överens.

Den efterlevande kan alltså bo kvar och leva som vanligt, men inte på egen hand avveckla boet eller dela ut arvet i förskott.

Om den efterlevande är ensam dödsbodelägare, vilket händer när det inte finns barn utanför äktenskapet eller andra arvingar, blir bilden enklare. Då är det den personen som förfogar över boet och kan fatta besluten, även om det fortfarande är klokt att invänta bouppteckningen innan något av värde lämnar bostaden.

05Avsnitt

När du bör hantera bohaget redan tidigt

Även om huvudregeln är att vänta finns det saker som bör tas om hand direkt, oberoende av om tömningen påbörjats. Värdehandlingar, viktiga papper och allt som behövs för bouppteckningen bör läggas undan på ett säkert ställe så snart bostaden besöks första gången.

Det handlar om dokument som kan vara avgörande för att utreda boets tillgångar och skulder, och om personliga handlingar som kan vara svåra att ersätta. Att samla ihop dem tidigt skyddar både boet och delägarna, och det gör arbetet med bouppteckningen mycket smidigare.

Foton, brev och föremål med ett personligt minnesvärde bör också uppmärksammas tidigt, eftersom de sällan har ett marknadsvärde men ofta betyder mest för de efterlevande. Att fördela sådant lugnt och i samförstånd minskar risken för slitningar längre fram.

• Värdehandlingar, kontoutdrag och fakturor som visar tillgångar och skulder.
• Testamente, äktenskapsförord och eventuella samboavtal.
• Identitetshandlingar, försäkringsbrev och uppgifter om abonnemang och autogiron.
• Foton, brev och personliga minnen som lätt försvinner vid en snabb röjning.

06Avsnitt

Att sälja lösöre innan bouppteckningen är klar

Det är fullt möjligt att sälja lösöre redan innan bouppteckningen är färdig, men det förutsätter att samtliga delägare är överens om det. Vissa bon behöver avvecklas snabbt, exempelvis när en hyreslägenhet ska sägas upp för att slippa onödiga hyreskostnader, och då kan en tidig försäljning vara både rimlig och praktisk.

Det centrala är att nettot av en sådan försäljning redovisas i bouppteckningen. Tillgångarna ska speglas korrekt även om de hunnit omvandlas till pengar, så att arvet kan fördelas rättvist mellan delägarna.

Säljs något bör man notera vad det var och vad det inbringade, så att redovisningen blir tydlig.

Risken med att sälja för tidigt är att värderingen blir osäker. När föremålen redan är borta blir det svårare att i efterhand bedöma vad boet faktiskt innehöll.

Ett tryggt arbetssätt är därför att låta värdera bohaget först, sälja sedan, och hela tiden hålla delägarna informerade om vad som händer med tillgångarna.

07Avsnitt

Hyresvärd, bostadsrättsförening och nycklarna

Många dödsbon gäller en hyresrätt, och då blir hyresvärden snabbt en part i bilden. Ett dödsbo har enligt hyreslagen rätt att säga upp hyresavtalet med en månads uppsägningstid om uppsägningen sker inom en månad från dödsfallet, vilket kan begränsa hur länge hyran löper.

Det är dödsboet, alltså delägarna gemensamt eller den som har fullmakt, som sköter uppsägningen.

Hyresvärden lämnar normalt inte ut en ny nyckel eller tillträde till vem som helst, utan vill se att den som agerar företräder dödsboet. Här blir fullmakten praktisk, eftersom den visar att personen har rätt att hantera bostaden.

Detsamma gäller en bostadsrättsförening, där en bostadsrätt ska överlåtas eller säljas och föreningen behöver veta vem som företräder boet.

Tänk på att lägenheten ska lämnas i godtagbart skick vid avflyttning, ofta städad. Det är därför vanligt att tömning och flyttstädning planeras ihop, så att boet kan lämna bostaden i tid och slippa förlängd hyra.

Att samordna nyckelhantering, tömning och städning sparar både pengar och stress.

08Avsnitt

När delägarna inte är överens

Ibland går det inte att enas. En delägare vill behålla det som en annan vill sälja, någon vill avveckla snabbt medan en annan vill ta god tid på sig, eller så finns en gammal konflikt som blossar upp i sorgen.

När förvaltningen låser sig finns det vägar framåt som inte kräver att man fortsätter slita på relationerna.

En delägare kan ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman utses. Boutredningsmannen tar då över förvaltningen av boet från delägarna och fattar de beslut som krävs för att utreda och avveckla det, vilket inkluderar att hantera bostaden och bohaget.

Det blir en neutral part som ser till att boet förvaltas korrekt även när delägarna inte kommer överens.

På motsvarande sätt kan en skiftesman utses för att genomföra själva arvskiftet när delägarna inte kan enas om fördelningen. Att ta in en utomstående kan kännas som ett stort steg, men det är ofta det som löser upp en låst situation och låter alla gå vidare.

Innan dess är det dock alltid värt att försöka enas, eftersom en frivillig överenskommelse nästan alltid blir både billigare och mindre påfrestande.

Mer om hur en boutredningsman och skiftesman utses finns hos Sveriges Domstolar om dödsfall, arv och bouppteckning.

09Avsnitt

Vanliga missförstånd om vem som får agera

Mycket av oron och konflikterna kring dödsbon bottnar i missförstånd om vem som egentligen bestämmer. Att reda ut dem tidigt sparar både tid och relationer.

Ett återkommande missförstånd är att den som bodde närmast eller hade nyckeln automatiskt får bestämma. Ett annat är att man tror att man kan dela ut saker i förskott på arvet så länge man menar väl.

Ett tredje är att man tror att en anlitad firma kan agera på eget bevåg, när sanningen är att firman bara får arbeta på delägarnas uppdrag.

• Att den med nyckeln bestämmer. Tillträde är inte detsamma som rätt att avveckla boet ensam.
• Att man får skänka eller dela ut saker i förskott. Allt ska ingå i boet tills delägarna fördelar det.
• Att en firma kan tömma på eget initiativ. Ett företag arbetar alltid på delägarnas uppdrag och samtycke.
• Att man måste vänta på allt. Värdehandlingar och brådskande praktiska frågor kan och bör skötas tidigt.

10Avsnitt

När en granne eller vän har en nyckel

Det är vanligt att en granne, hemtjänst eller nära vän haft en nyckel till bostaden under den sista tiden. Att ha en nyckel ger däremot ingen rätt att förfoga över hemmet efter dödsfallet.

Nyckeln var ett förtroende från den som levde, och det förtroendet upphör i samma stund som personen avlider. Därefter är det dödsbodelägarna som tillsammans äger frågan om vem som får komma in.

En granne som vill hjälpa till gör därför störst nytta genom att kontakta delägarna och lämna över nyckeln, inte genom att på egen hand börja vattna blommor, ta hand om post eller plocka undan. Goda avsikter räcker inte juridiskt, och saker som flyttas eller försvinner kan bli svåra att förklara senare när bohaget ska värderas och fördelas.

Behöver någon ändå gå in akut, till exempel för att stänga av vatten vid en läcka eller ta hand om husdjur, bör det ske i samråd med en delägare och helst med ett kort meddelande om vad som gjordes. Då blir hjälpen trygg för alla och ingen behöver i efterhand undra vem som varit inne och varför.

11Avsnitt

Om ingen delägare finns eller går att nå

Ibland saknas kända släktingar helt, eller så går de inte att få tag på direkt efter ett dödsfall. Då tar samhället ett första ansvar.

Polisen kopplas ofta in när någon avlider ensam, och kommunen har genom socialtjänsten en skyldighet att göra en dödsboanmälan och se till att det allra mest akuta kring boet hanteras tills delägare eller ställföreträdare är klarlagda.

Kommunen kan i ett tidigt skede ordna med att bostaden låses och att lättfördärvliga varor tas om hand, men kommunen tömmer inte boet och säljer inte lösöre åt arvingarna. Hittas inga arvingar alls utreds släktskapet vidare, och saknas arvsberättigade tillfaller kvarlåtenskapen till sist Allmänna arvsfonden.

Då är det fonden, genom sin förvaltare Kammarkollegiet, som beslutar om bostad och bohag.

För dig som tror att du kan vara delägare men är osäker är det bästa att kontakta kommunen där den avlidne var folkbokförd. Då får du veta om en dödsboanmälan redan gjorts och vem som hanterar boet, så att du inte agerar i tron att ingen annan gör det.

12Avsnitt

Att hämta sina egna saker som råkat stå i boet

Det händer att du har egna ägodelar i den avlidnes bostad. Det kan vara verktyg du lånat ut, möbler du ställt in under en flytt eller ett arvegods som redan getts till dig i livet.

Att sakerna är dina i grunden betyder ändå inte att du ensam får gå in och hämta dem utan att stämma av med övriga delägare.

Skälet är enkelt. För den som inte var med på plats kan det vara omöjligt att i efterhand veta vad som faktiskt var ditt och vad som hörde till boet.

Om du hämtar något utan att säga till uppstår lätt en känsla av att saker försvunnit, även när du haft full rätt till dem. Det skadar förtroendet i en redan känslig situation.

Lös det genom att berätta för delägarna vilka föremål som är dina, gärna med ett foto eller en kort notering om bakgrunden, och kom överens om när du hämtar dem. Är någon tveksam kan föremålen ligga kvar tills bouppteckningen klargör vad som ingår i boet.

Då slipper du missförstånd och alla vet att hämtningen var överenskommen.

13Avsnitt

När en delägare byter lås

Ibland byter en delägare ut låset, kanske för att känna sig tryggare eller för att hen anser sig ha mest med boet att göra. En enskild delägare har dock inte rätt att stänga ute de andra.

Bostaden förvaltas gemensamt fram till skiftet, och alla delägare har samma rätt till tillträde oavsett vem som råkar bo närmast eller engagerar sig mest.

Har någon redan bytt lås är det sällan klokt att svara med att i sin tur byta tillbaka. Det blir lätt en kapplöpning där ingen vinner och förtroendet bryts helt.

Be i stället om en nyckel eller kod, gärna skriftligt så att begäran finns dokumenterad, och påminn vänligt om att ni förvaltar boet tillsammans.

Vägrar delägaren ändå att släppa in övriga, och samtalen inte leder någonstans, kan tingsrätten utse en boutredningsman som tar över förvaltningen. Då är det inte längre någon enskild arvinge som styr över nycklarna, utan en opartisk person med uppdrag att se till boets bästa.

Bara möjligheten att gå den vägen löser ofta upp en låst situation.

14Avsnitt

Så hjälper vi när delägarna är överens

När delägarna har enats och eventuellt skrivit en fullmakt kan vi gå in och sköta det praktiska på dödsboets uppdrag. Vi tömmer bostaden, köper upp bohag, forslar bort och städar, och vi kan samordna stegen så att allt blir klart inför att bostaden ska lämnas.

Vi värderar bohaget innan något lämnar bostaden, så att tillgångar inte går förlorade och så att en eventuell försäljning kan redovisas korrekt.

Vi arbetar med tystnadsplikt och respekt, eftersom vi vet att det rör en närstående och en svår tid. Ett uppköp av bohaget kan i många fall räknas av mot kostnaden för tömningen, vilket gör hela avvecklingen smidigare.

Det fungerar i hela landet.

Hör av dig för en kostnadsfri bedömning, så förklarar vi lugnt hur det går till i just din situation och vad nästa steg blir. Du får svar inom 24 timmar.